1. Gå i regn till busshållplatsen med gympaskor som har varsitt hål undertill (på exakt samma ställe under foten).
2. Känn vattnet sippra in i skorna och genomblöta dina sockar + tjocksockar.
3. Kliv in i bussen som äntligen kommer.
4. Inse att du glömt stänga facket i väskan så innehållet där är blött (inklusive en lovikkavante som luktade skunk).
5. Lyssna på busschaffören som säger att han inte ska köra igenom byarna eftersom vägarna inte e farbara. Nu kommer du inse att du måste gå tre km i regn.
6. Skicka ett sms till mamma och be henne hämta upp dig eftersom det regnar ute. Inget svar..
7. Kliv av bussen. Känn på en gång hur vattnet sugs in i skorna.
8. Gå efter en grupp sega människor som tassar fram i 1km/h så pass att du nästintill står stilla i vattenpölar.
9. Börja den långa färden hemmåt.
10. Mät upp en centimeter mellan tummen och pekfingret. Så mycke vatten går du i med hål i skosulorna hela vägen igenom.
11. Läs ett sms från Anna som klagar på att hon måste vänta 25 minuter i nån varm, torr galleria på stan innan hon kan hämta ut biobiljetterna.
12. Nu befinner du dig på den sista kilometern. Det är väldigt mörkt ute eftersom det är långt mellan lyktstolparna längs med skogsvägen. Därför ser du inte den djupa vattenpölen som du råkar kliva i.
13. Svär en liten ramsa.
14. Mamma ringer och undrar vart du är och säger att hon inte sett sms:et förrän nu.
15. Efter många förbannelser över vädret och blöta tjocksockar i blöta gympaskor är du nu hemma.

Känner ni min lycka att få ta av sig skorna, tjocksockarna och sockarna för att sedan få gå barfota hemma?