Igår, mina damer och herrar, var en av de topp 3 värsta kvällarna i mitt liv rent fysiskt. Om ni bryr er kan ni läsa hela berättelsen. Om inte så tja, låt oss säga att jag till och med funderade på att blanda painkillers med sprit bara så jag kunde få somna utan smärtan.
 

Det hela började kl13 igår när jag kom tillbaka från en långpromenad i skogen. Började känna mig lite illamående och det fanns en naturlig förklaring bakom detta, det kvinnliga plågeriet som påminner oss om livet. Det är man ju ändå van vid så jag bet ihop och tänkte att nu blir det en lugn vilo-helg. Tog en alvedon också för säkerhets skull men kände ingen skillnad ändå.

For iväg med roomien och hans kompis och handlade lite senare, tänkte att det kunde vara bra med frisk luft. Kände mig lite dåsig men tänkte inte mer på det.
Kom tillbaka runt 16.30 och då tog jag lite rester till mat innan vi parkerade oss framför tvn till Family Guy i ett par timmar.
Började känna mig allt mer konstig och det började göra ont men tänkte fortfarande att det snart går över.

Vid kl20 for B iväg på party jag hade tackat nej till då jag inte kände mig på topp. Strax efter drog jag mig in på mitt rum då jag kände att jag behövde ligga ner. Tog en till alvedon som självklart inte gav nå resultat den heller (helt värdelös grej det där).
Pratade med lite folk på msn och tog det lugn men kände ändå att illamåendet och magonten inte försvann. Försökte beskriva mensvärk för två killbekanta som en ihållande känsla av det man känner sekunderna innan man måste spy. Så kändes det i övre magen. I nedre magen (mellan naveln och du-vet-vad) är det en värk som påminner om när foten somnat (aka sockerdricka i foten) och man försöker väcka den till liv igen = aj!

När klockan var runt 22 blev jag tvungen att säga till en av dom att jag måste lägga ifrån mig datorn innan jag spyr över den. Kunde knappt röra mig på grund av ett sjujävla illamående. Gick bärsärkargång i rummet när jag kom på att jag fick receptbelagd medicin mot värk när jag hade lunginflammation i höstas. Hittade den tillslut och kände mig riktigt nöjd att jag hade typ 20 tabletter kvar. Tog två stycken för att få en snabbstart (mormors tips, hon är pensionerad läkare så jag gör som hon säger) och kände mig nöjd. Nu jävlar ska det bli bättre!
Lyckades somna och sova knappt en timme innan telefonen ringde. Det var Petra:
P: "Sanna, sov du?"
S: "Mm.."
P: "SANNA! Det är fredag kväll, klockan är 23 och du SOVER?!"

Fick förklara hur det låg till och hon lämnade mig åt mitt tysta mörka rum. Innan hon ringde 45min senare igen (fast då hade hon skickat sms innan och frågat om jag var vaken vilket jag faktiskt var)..

Från midnatt så låg jag och vred på mig i sängen. Painkillersarna verkade inte funka för hur jag än gjorde och rörde mig kände jag en sån vidrig känsla i magen och halsen. Har dessutom insett att när jag har riktigt ont ligger jag som och gnyr (^^) vilket jag gjorde i drygt 1½ timme innan jag på något vis lyckades somna. Vaknade dock redan kl2 och kände att nu händer det. Sprang in på toa och började spy som en idiot. Sen den klassiska att jag halvt svimmar på toagolvet, börjar bli lite van nu och det känns rätt illa.

Tog mig tillbaka till sängen och kände mig rätt nöjd. Nu borde väl magen va lite mer nöjd? Hade fortfarande lika ont men lyckades somna runt 3 iaf.
Sov med mjukisbyxor, sockar, linne och tjocktröja under täcket. Hade dessutom en filt ovanpå bara för att jag hade sån jävla frossa.

 
När jag gick upp idag sa jag till B att jag inte klarar av att följa med till spelningen vi planerat in. Förklarade hur det låg till och han blev smått chockad. Sen frågade han om han inte trodde det var kycklingen, lagade ju kycklingpaj häromdagen.
Usch jag hoppas verkligen inte jag blivit matförgiftad eller nåt, tyckte att jag stekte till kycklingen ordentligt men nu börjar man ju undra...