I helgen har jag gjort något jag för ett par månader sen aldrig trott jag någonsin skulle göra igen - umgås med mitt ex jag var med för tre år sen.
Det är egentligen en väldigt dålig idé då jag sagt mig själv att jag aldrig ska gå den vägen igen, men efter tre år vill man tro att nån har ändrats.

Hur var det nudå att träffa honom igen? Illa nog kändes det helt normalt. Vet inte om det kändes bra för att det var han, eller om det bara var närheten till någon jag saknar.

Vi har umgåtts två kvällar i rad och det har vart väldigt mysigt, så får vi se om vi träffas nästa helg igen.
Sanna is goin' doooown..